Nå hoho. En vecka med skrivningar över. Hade kela kila in här inne i veckan o knappra in någo uppmuntrande på bloggen, men nej. Har suttit och pressat in de sista man nu kan lära sig före varje skrivning istället. Hoppas det har gått bra för er alla!

På måndagen hade vi ju moddaessän. Blev tilldelad (som kanske nån av er såg) platsen rakt under näsan på den övervakande läraren där framme, vilket jag först inte var alldeles förtjust över då jag alltid har känslan av att de sitter och plirar på mej… ( fast jag VET att så inte är fallet)  Sedan kom nästa chock då jag öppnade konceptet och tittade på frågorna. Eller snarare frågan, eftersom rubriken ”vad är elektricitet” bostavligen pomppade rakt ut från pappret och skrämde livet ur mej. Allt jag vet om elektricitet är ungefär att du int ska föna håret med rinnande vatten bredvid, och mej veterligen blir de inte en så lång essä av de orden, i vilken ordning du än ställer dem… Som tur fanns det fler att välja mellan… Hade således helt ok fiilis när jag gick ut, men hoppas inte på alldeles för höga poäng…

 

På tisdag kväll tog jag paus från allt eländigt repeterande och stationerade mej tillsammans med Emilie och Maria i Marias ”lider” där de har en TV. Såg på ”Lejonkungen” och upplevde alla nostalgiska barndomsminnen, positiva som negativa (vill fortfarande snabbspola när Mofasa dör…) Efteråt for vi hem och ville alla vara 5 år igen då man tyckte gymnasieelever var åldringar och studentexamen ett konstigt långt ord man inte behövde förstå.

Sedan fortsatte de raskt med engelskan. Hade med mej världens godaste mango, (alltså verkligen på riktigt VÄRLDENS godaste…)  vilket höll på att distrahera mig totalt. När den sorgligt (eller tur?) nog tog slut lyckades jag färglägga tillräckligt många bollar för att kunna lämna in dem. Tycker att det gick helt okej, vi får se…
På torsdag gick jag bara omkring och såsade. Öppnade en rella bok efter den andra men fick egentligen inte något läst. Hade tänkt ta rellan med en sån där ”vi går in o prövar på de”-inställning, så jag försökte att inte stressa över att jag inte hunnit finslipa mina kunskaper på alla områden. Det visade sig vara en helt bra attityd då vi idag fick provet framför oss. I princip kan man sammanfatta det med att det kom precis de områden jag beslutat mej för att satsa mindre på. Jag tror att de där viktigpettrarna som kluddar ihop våra prov borde gå och skaffa sej lite nya hobbyn… Har en känsla av att deras enda glädje här i livet är att knåpa ihop så underliga frågor som möjligt. Just så tänkte jag därför, och åt lite av dagens mango portion (SÅ god igen) . Men som tur är man född med flummandets gåva, och den kom väl till pass när jag pusslade ihop 6 svar åt mej. Kan kort sagt säga att jag inte har en aning om hur det gick, men tar det inte så hårt. Någo poäng ska jag väl få…

Så vi ses nästa vecka då det fortsätter med lång matta och psykka för min del. Lycka till med alla era skrivningar, men kom ihåg att om det int går vägen så är det inte hela världen. Bättre lycka nästa gång. Jag säger som Pumba jag ”Hakuna matata”

2 dagar kvar. Sen brakar det igång igen. När jag tittade ut imorse (fredag) möttes jag av en syn jag hade hoppats vara ett minne blott fram till nästa vinter. Det snöa. Glodde dumt på det vita helvetet (ursäkta ordvalet ni som är känsliga, kom int på någo lika träffande i mild variant) en stund innan jag drog för gardinerna och stampade ut ur mitt rum likt en noshörning i stövlar. Jag som redan hade börjat söka fram vårkläder och måla små kycklingar i mina anteckningshäften. Nu får man väl se fram emot att bära dunjacka och yllevantar på studentfesten. (peppar peppar.)

En liten silverkant har jag dock att trösta mej med. Kommer få en liten paus från ”winter-wonderland” i april då jag ska åka med mamma till Kreta! (3 Bestämde det för en liten tid sedan då jag uppgivet radade upp alla ”skall-läsa-till-studentexamen-böckerna” på bordet samtidigt som temperaturmätaren visade ruskiga -20 grader utanför. Min yngre syster förstod inte alls konceptet ”åka på belöningsresa utan syskon o pappa för att man orkat genom abi-året” och blev sur på mamma med den följden att hon meddelade att hon på sin resa inte tänker åka med mamma utan med mej istället. Så i princip har jag två resor att se fram emot…

Men idag kan jag också meddela att jag äntligen prövat bibban ordentligt! (om man bortser från en snabbvisit tidigare i veckan) Efter att ha fått en rella-prepp av Uffe i skolan, stövlade jag och Emilie (vem annars?) iväg till Iso Omena och stred modigt om bord med alla pensionärer. Bibban visade sig vara en bra paikka att läsa på. Efter att jag kommit över hur skrämmande tyst det var, blev läsningen riktigt effektiv. Kunde ju int hoppa upp från bordet eller trumma olika rytmer med pennan som jag annars gör då jag har svårt att koncentrera mej, utan tvingades sitta snällt på min plats med bok o penna framför mej. Så efter 6 timmar kunde jag med gott samvete lämna bibban och ta bussen till min sånglektion. Nu ikväll hade jag tänkt läsa lite till med det har snarare slutat med att jag vandrat omkring i huset med boken i handen och sporadiskt läst en mening här och där då jag kommit mej för. Det blir nog bibban imorgon igen.

 

Så lite extra kämpaglöd till resten av er från mej! Kommer säkert att behöva det lika mycket själv, men försöker ta en dag i taget och inte tänka på studentexamen så mycket. Räknar ner dagarna till sommaren istället för till skrivningarna. Fast med tanke på den otrevliga överraskningen utanför fönstret imorse, lär jag få addera ett par datum till min nedräkning…

Sista läslovsveckan påbörjad. Sitter och funderar på hur jag skall balansera upp allt jag har kvar att läsa, vilket går trögt då alla försök resulterar i att nåt ämne verkar få ”för lite tid” och att jag får börja om igen. Börjar dessutom inse att denna process tar upp stora delar av den tid jag försöker planera, så det lutar mot att jag slänger alla lässcheman  i väggen och läser vad jag orkar/hinner. Får troligen satsa på panikläsning dagarna före.

Har dessutom märkt att det här intensiva läsandet gör att man förlorar omdömet. Steg igår upp kl 06.00 (på MORGONEN) för att släpa mig till fressi med mina ack-så-överaktiva kaverin. När den lika överaktiva ledaren pomppade in med ett hurtfriskt ”huomenta!” var det nära att jag gav upp o vände på klacken. Men eftersom självdisciplinen har förbättrats under de här senaste veckorna stannade jag kvar med mitt mulna humör och genomled ett par plågsamma 45 minuter. När jag hade släpat mej hem var det meningen att jag skulle läsa matta med Emilie, men det resulterade snarare i att vi hade ett engelskt tea-party med muffins och 10 olika sorters te. Kankse man kan kalla det att läsa till engelskan...?

Efter en mindre aktiv dag (om man bortser en mattaprepkurs) packade jag min väska och evakuerade från hemtrakterna med den sluga planen att ”undvika distraherande element” (TV, dator, kylskåp, syskon , hund etc..) Min nya adress blev hos momi och moffa där jag nu blir ordentligt bortskämd (kanske de va lika så bra att jag drog iväg på gymppa igår, kommer se ut som en bulle när jag kommer hem härifrån...). I varje fall verkar min sluga plan fungera, plöjde igenom en rellabok och en psykkabok på en halv dag. I och för sig är det fråga om repetition men jag intalade mig själv att det ändå berättigade ett par chokladbitar, särskilt när jag dessutom tagit mod till mej och testat alla nya soffhörn här hos momi o moffa. Efter att ha funnit dem precis lika funktionsdugliga som mitt nötta hörn i hemsoffan ansåg jag  att DET i varje fall var värt en liten ”positiv förstärkning”...

Nu ska jag se om jag kan gå o gräva fram lite motivation till mattaläsning... Matta 3:s bok ligger nämligen här bredvid o blänger uppfodrande på mig tillsammans med sina kaverin MAOLs och miniräknaren. Kommer ha dåligt samvete om jag inte räknar ut några bågvinklar och areor före kvällsmaten. Trots all annan ambitiös läsning och alla beundransvärda bragder jag klarat av idag...

Andra veckan börjar lida mot sitt slut. Sitter hos Emilie och testkör hennes nya dator. (Hon hälsar till er som känner henne) Vi har återigen en hel dags rellaläsning bakom oss, religionshistoria den här gången. <3( Läs mellan raderna, vi håller på att förlora förståndet av uttråkning. Jag har sagt det förr, varför fatta int folk att bara sitta hemma och rulla tummarna? Sku varit en trevlig tunn bok att läsa nu..) I varje fall har vi haft hederligt folk slavandes för oss, muffin-/bulltransport och kockar har varit heltidsanställda. = Det positiva med att läsa hemma.

 

Halvvägs igenom eländet flydde vi ut och ställde oss i en snödriva. Inte för drivans skull, eller för att vi på något sätt GILLAR att få snö innanför skorna och blöta buntar, nej för SOLENS skull! Jösses vad man saknat den! Efter att ha frossat på d-vitamin i närmare 20 minuter (i samma snödriva) och skrämt slag på Emilies grannar som måst ha trott att vi omvänt oss till nån religiös kult då vi maniskt stod o vaggade mot de varma strålarna, traskade vi hemåt för att återförena oss med undervisningsmaterialet. Och muffinsarna. Det ena mer uppskattat än det andra...

 

Men för att återgå till den gångna veckan. Vet int hur mycket ni andra abin fått läst men är själv helt nöjd med det jag presterat. Har förutom all rella tragglat igenom 2 psykkakurser med Lotta (tack för att du förklara femmans kurs) och övat matta med min småkusin. Vilket var något av ett äventyr eftersom hon bor någonstans i ”Huitsin-nevada” vart man absolut inte kommer utan massa frenetiska bussbyten. Eftersom min annars så trogna dator hade bestämt sig för att sympatisera med bussarna och strejkade krävdes det ett par upprörda samtal till min pappa innan jag hittade rätt...   Alla sätt e bra utom dom dåliga heter de...  På kvällen sket jag i allt vad studentexamen heter och for ut med kaverin. Man måst ju ibland bli påmind om att man lever och det finns en värld utanför böckernas pärmar.

 

Så till alla som kämpar med läsningen skickar jag några av alla de solstrålar jag hamstrat idag. Kämpa, kämpa! Nu ska jag gå och läsa lite rella till med Emilie (som börjar se ut som en sengångare här bredvid. Can’t blame her.) Efter att vi avslutat dagens hårda arbete ska vi INTE sätta oss i TV-soffan och titta på Sveriges melodifestival tillsammans med Emilies familj och våra småsyskon. Alltså DEFINITIVT inte. ;