Jag har varit för jävligt stressad hela veckan, jag menar allvar, helt sjukt. På veckoslutet har jag yrat omkring i Ingå och skuffat skottkärror, sprungit, skrattat, blivit snöig och våt och varit som kontrollant på en scouttävling. Solen har skinit hela tiden och det har varit alldeles härligt vårvinter-väder! Så kommer jag hem tittar igenom en obestämd hög böcker, mappar, häften, papper och pennor på golvet och konstaterar att ”Jo-o, nu finns här ju jobb så det räcker nog!”. Och det var det! För bara någon dag sedan skulle jag ha fått värsta paniken av det, att inse att alla deadlines närmar sig obönhörligt. Men inte nu.

Ibland lönar det sig att bara göra någonting, inte nödvändigtvis det man ”borde” göra, utan det man vill göra. Då har man mera ork och inspiration att göra det man borde också. Så upplever jag det i alla fall. Mer eller mindre hela veckoslutet är slut nu i skrivande stund, jag har inte ens öppnat en skolbok ännu, men jag vet (eller hoppas, haaha!) att jag hinner med det. Åtminstone har jag vilja, och med det kommer man ju långt! Eller som jämförelse, utan vilja kommer man ingenstans.

-- Jon Rikberg